Den gode, den onde och den fule

Har du känt dig både ond och ful i din godhet någongång? Den senaste veckan har jag gjort det. Jag har dock inte varit med i någon provfilmning för en ny spagettiwestern med Clint Eastwood.

Den onde vill egentligen inte prata och när hon gör det så vill inte rösten komma till sin rätt. Den fule önskar att hon hade en tampong att trycka upp där det rinner som värst. Istället knycklas en pappersnäsduk ihop och stoppas in i kranen. Det minskar droppandet för stunden. Den fule rödnariga mitt i plytet och den onde, med smärtande rivigt mat- och luftintag, tvingar den gode att omprioritera sin lojalitet gentemot andra. Allt för att skallebank och febertoppar skall lägga sig.

Den gode får ringa en kollega och låta den onde kraxa fram att hon, den gode, tillika den onde och den fule, stannar hemma och kurerar sig ett par dagar. Allt för den goda hälsans skull.

Det var inte någon actionladdad vecka om man bortser nys och hostattacker. Knappast någon dramatik att tala om heller. Mest soffhäng med filmtittande och mycket honungsvatten.