Irriterande sommarplågor

Ibland undrar jag om det bara är jag som tycker att hela idén med strandlivet kan vara en av sommarens plågor.

Bara det där att välja plats att breda ut sitt badlakan på, kan vara svårt ibland. Det är ungefär som när man kommer till en parkering och blir glad över att finna en lucka att ställa bilen i, innan någon annan hugad spekulant hinner före. Somliga dagar finns det många platser lediga så det blir svårt att välja.

På badplatser träffas människor och börjar prata med varandra. Är det folk jag känner är det trevligt. Om inte så kan jag irritera mig över att en del pratar så högt. Ibland undrar jag om de har vatten i öronen och att det är för den sakens skull de snackar högre än nödvändigt.

En boll från några som vill aktivera sig kan dyka upp och träffa mig någonstans på kroppen. Inte sällan i huvudet. När de som leker kommer springande och ursäktande frågar hur det gått, svarar jag artigt att det gick bra. Det är okej. Oftast är det ju det. Men inombords tänker jag, "Vad sjutton håller ni på med, stick och lek någon annanstans". Jag tycker visst, att de som vill sparka och kasta bollar till varandra på stranden ska få göra det. Men inte i närheten av mig.

Badjävlar, förlåt badentusiaster, som har plaskat färdigt för stunden, springer oaktsamt förbi. Så både kalla vattendroppar och sand stänker ner mig, min bok och mitt badlakan. Med alla stimuli runt omkring mig, kommer jag av mig och får läsa om stycket ur boken ett flertal gånger.

Naturligtvis har även jag visioner en varm sommardag. Jag kan tänka mig en lugn stund med en bok på en strand. Många, långa simtag och vatten som svalkar en solvarm kropp. Ljumna vindar som blåser håret torrt. Har man tur är man vid en strand där det inte är så mycket folk.

Men när jag är på en sådan badplats finns det andra irriterande sommarplågor som stör friden. Bromsar och andra surrande, stickande insekter kommer och attackerar en. Troligtvis är det därför det är färre människor vid dessa stränder.

Knuttarna kommer

Jag har märkt att en del verkar rädda för folk som kör motorcykel. Kanske inte för motorcyklarna i sig, som för dem som sitter på. Ni har säkert hört talas om Bandidos och Hells Angels, vilka kan ta lagen i egna händer, enligt medierna. De verkar inte vara så glada i varandras gäng helt enkelt. Även jag kan bli rädd. Inte för Bandidos och Hells Angels, för jag tänker inte reta upp någon av dem. Tror därför att jag kan vara alldeles lugn. Jag är mest rädd för att det ska hända något, om en förare kör så där galet fort och inte tänker på sina medtrafikanter.

Mc- släktet är i stort sett ganska harmlösa individer, som trivs att åka hoj. Helst på små slingrande asfalterade vägar genom ett vackert landskap. De lyfter handen för en vink till mötande ekipage för att i samförstånd heja på dem som har ett gemensamt intresse. Motorcykelklubbar ordnar träffar för att likasinnade skall kunna träffas och umgås med varandra om de så vill.

Motorcyklister stannar gärna på mysiga fik. Det händer att min man och jag blir sittandes och språkar med andra som har mc- munderingar. Eller med nyfiket folk som berättar att de har eller har haft hojjar förut.

Jag hade en granne, vars mor tyckte att knuttar var otrevliga. När det började skymma på sommarkvällarna och hon hörde surren från dem, sa hon, “Nu måste vi gå in innan knuttarna kommer”. Jag måste dock förtydliga att det inte var knuttarna hon menade, utan knotten. Och det kan man ju hålla med om att knotten är otrevliga. Men motorcykelknuttar och bönor, vi är trevliga.

Semester eller stressmester

Vad gör du på din semester?

Vi har alla lite olika tycken och smak över hur en bra semester skall vara. De flesta vill ha sol och bad. En del åker iväg en vecka eller två. Allt för att få sin solsemester säkrad. Några bor i husvagn andra i tält. Somliga har eller hyr en stuga, andra tar in på vandrarhem eller hotell.

Sedan har vi de som trivs väldigt bra hemma. De som bara vill vara hemma och ta det lugnt. De gör korta turer på en eller ett par, tre dagar. Utflykter till naturen för att plocka svampar och bär. De Besöker mysiga cafeer och matställen.

En del passar på att träffa vänner och släktingar, vare sig de vill det eller inte. Folk kan åka till djur- eller nöjesparker av något slag. Alla resor kan ske helt oplanerat eller ha varit inbokade så fort man fått veta vilka veckor på sommaren semestern skall gå av stapeln. Somliga vill iväg för att de känner sig rastlösa. De reser än hit och än dit och kan tyckas stressa runt. Men de känner sig effektiva för att de hinner få ut något av sin semester. Även om det är snudd på “stressmester”.

Så finns de där "gör-det-självarna" som vill få saker och ting gjorda på huset, inne i huset/bostaden eller i trädgården/balkongen.

Huruvida du vill vara hemma, resa bort eller kombinera alltihop, så önskar jag att du har/hade/kommer få en trevlig semester.

Speedway, tillägnas alla supportrar

Speedwaydag

friska tag

supportrar hejar fram sitt lag.

En oval

en massa kval

banan är visst lite hal.

Runt det går

i heatet får

vinnaren, tre poäng och stela lår.

Någon vurpar

en annan stupar

den tredje åker runt i trans

som om inga andra fanns.

Ställning efter heaten

förs in i statistiken,

i programbladets tablå.

Hur många poäng får lagen då?

Barndomens somrar

I min barndoms somrar, brukade jag få följa med tant Vanja, när hon skulle iväg och bada. Hon var en liten pratglad kvinna med kortklippt ljusbrunt hår, I ansiktet vilade ett par stora 70-tals glasögon på näsan. Vanja stuvade in sina tre egna ungar, ibland grannens två barn och mig, där vi fick plats. Hade man tur hamnade man i bagageutrymmet bak i hennes lilla bil. Tillsammans med picknickkorgar och badattiraljer.

Man ansvarade själv över att badkläder och handduk var nedpackade på ditvägen. Och att det kom med hem igen. Man drack ljummen saft ur en sirapsflaska och åt bullar och Mariekex. Ibland skickade mor med smörgåsar. En gång råkade jag bita i en nyckelpiga som hade landat på min svettiga ostsmörgås. Man ska inte säga att saker som går att äta är äckliga innan man smakat, men det var en väldigt besk och otäck smakupplevelse, vill jag minnas.

Jag vet inte hur det var för er? Men vi blev itutade att vi absolut inte fick bada, förrän tidigast efter en timme efter matintag. Annars kunde vi få kramp och drunkna. När vi inte fick bada turades vi om att gunga istället eller satt i den varma sanden. När vi lärt oss simma stod vi och tittade på planschen med simmärken, som var fastnitad på väggen till omklädesbaracken och diskuterade vilka märken vi skulle klara av härnäst.

Jag kan sakna mina barndoms somrar, då sommarlovet tedde sig hur långt som helst. En semester i den vuxnes värld är så mycket kortare.

Sockerchock

Det finns ett förslag på att sockerskatten skall höjas. Om det blir så, får vi se. Och vara beredda på att sockerkakan vi bakar till kaffet kan bli lite dyrare.

Jag äter lite sötsaker ibland. Jag vet inte hur det är för dig, men när jag äter för mycket, mår jag dåligt. En bakelse eller ett Wienerbröd går bra. Men två konditoridelikatesser på en gång, gör mig illamående. Inte som när yngsta dottern var liten, då hon åt alldeles för mycket godis. Från det hon hade yttrat sig om att hon var illamående, hann man räkna ner från tre, två, ett, innan hon kräktes upp det hon just stoppat i sig.

Ibland vill ögat ha mer än man mäktar med. Då är det bra att ha någon att dela det goda med. För att slippa sockerchocker brukar min man och jag ta varsina olika bakverk och dela på, när vi är iväg och fikar. Vilket gör att att vi kan smaka på mer av livets godheter. Men i måttlig mängd.

Förbannad på Sture

En härlig sommardag brukar jag vilja spendera under äppelträdet och läsa. Jag ligger på ett gammalt täcke, bullar upp med kuddar och slår upp den bok jag finner ett intresse att läsa ur. Jag hör fåglarnas kvitter, flugornas surrande, ser fjärilens vingslag i ögonvrån och drömmer mig in i bokens handling, medan jag känner myrorna kittla på min kropp.

Så hör jag i bakgrunden, Sture, med sitt småsurrande klippande. Tittar upp och ser var han befinner sig. Gör en snabb kalkylering av att jag hinner läsa en stund till. När han närmar sig flyttar jag undan fötterna, drar undan täcket och låter Sture passera, innan jag lägger ner täcket igen och fortsätter mitt läsande.

Som ett djur efter sitt byte, håller jag ögonen på Sture, var gång jag hör att han närmar sig mig. När jag behöver flyttar jag runt täcket på trädgården. Ibland räcker det med att mota bort Sture genom att hålla boken på gräsmattan framför täcket så Sture kan komma mot, vända om och ändra riktning.

En dag blev jag förbannad på Sture. Han var så närgången och ändrade riktning åt mitt håll, gång efter annan där jag låg. I min ilska över att bli störd, daskade jag till honom, Varvid han började tjuta.Jag knappade in den kod jag trodde min man och jag hade enats om. Fel kod. Sture fortsatte att tjuta i öronen på mig och i kvarteret där jag bor.

Jag lyfte upp gräsklipparen, bar in den i garaget, stängde porten och där fick den stå och tjuta. Ända tills jag ringt mannen och vi tillsammans redde ut kodproblemet som kunde knappas in så oljudet kunde tystas, till min och säkert mina grannars lättnad.

Avundsjuk på fotbollssupporter

Jag är inget fan av någonting i sportväg. Allra minst tycker jag om fotboll. Jag tror inte att det finns någon annan sport som jag tycker är tråkigare att se på än just denna bollsport.Fotbollsfolk kan försätta sig i en glädjefylld förväntan och ladda upp sig till den milda grad att de även vill få andra runt omkring att tycka att fotboll är en kul sport.

Det funkar inte på mig. Jag har försökt att engagera mig lite tafatt ibland. Om det står en tv där man ska inta sin mat tex. Det har faktiskt hänt att hela familjen rest sig upp och gått ifrån en nästintill tom sportbar innan vi ens hunnit beställa något. Just på grund av alla tv- apparater som stod och flimrade i grönt med små irrande människor på. Jag vill ha lugn och ro när jag sitter och äter.

Fotbolls EM och Fotbolls VM är värst.Tv- kanaler flyttar fram program man egentligen vill se för att fotbollsfolket skall få se alla dessa matcher. Visst snappar jag upp ett och annat vad som försiggår. Men jag är så innerligt glad när fotbollshysterin är över och sista matchen är spelad. Vem som åker ut eller vinner är jag helt likgiltig inför.

Men jag måste medge att jag är lite avundsjuk på alla er supportrar som kan gå in i något så innerligt. Att en sport kan förena människor till en sådan gemenskap.

Just den fotbollsgemenskapen känner inte jag alls.

Men fortsätt heja på så mycket ni kan och orkar, på vilka nationer och lag ni vill.

Själv fortsätter jag att Våga Vägra Fotboll.

Obekväm med uppblåst vän

Jag har aldrig i mitt liv bantat och har för avsikt

att låta bli att ens prova på. Jag vägrar att köpa veckotidningar om det förekommer,

“gå ner i vikt på si och så många veckor” artiklar.

Jag äger ingen badrumsvåg, vill heller inte ha någon

som står och samlar damm. Vet således inte vad jag väger, struntar i det med. 

På våren inför badsäsongen, ja, ni har säkert hört någon väninna, arbetskamrat eller släkting yttra sig om… Jag behöver inte ens nämna det för jag tror ni vet vad jag menar. Jag ingår och utgår från deltagarlistan om samtal om ämnet infinner sig. 
Förutom en gång då en arbetskamrat ojade sig över sin uppsvullna mage efter att ha ätit för mycket kvällen innan.“Välkommen till klubben, det är åldern” sa jag skämtsamt men bestämt. Man blir ju äldre och kroppen förändras. Magen kan svälla upp och liknar ibland en gravid kvinnas tillstånd i månad tre till sex.

Jag kan ju berätta om den gången då både jag, min man och min yngsta dotter, då fem år, trodde att jag hade en bebis i magen. Tja vad ska man tro om dessutom mensen försvinner på ett tag.

Preventivmedel är ju inte hundraprocentiga. Jag traskade till apoteket och köpte ett graviditetstest. 

Inte var jag gravid heller. Jag måste erkänna att jag inte kände mig bekväm med min uppblåsta vän.

Men banta - aldrig. Jag skall väl bli mormor någon gång i framtiden. Jag satsar gärna på att vara en snäll, rar, bullbakande sagotantmormor. Rund och kramgo med förkläde på. Men det kommer att dröja ett tag till tills man får barnbarn.

Min trivselvikt har troligen ökat eller om det är luften i kroppen som har samlat sig att mötas i centrum där de matnyttiga produkterna håller hov.

Hur är det med magen då?

Kanske är den mindre uppblåst idag än i förra veckan.

Men nästa månad eller om ett par timmar så…

Äh, jag vet inte och inte bryr jag mig heller, på ett tag i alla fall.