Obekväm med uppblåst vän

Jag har aldrig i mitt liv bantat och har för avsikt

att låta bli att ens prova på. Jag vägrar att köpa veckotidningar om det förekommer,

“gå ner i vikt på si och så många veckor” artiklar.

Jag äger ingen badrumsvåg, vill heller inte ha någon

som står och samlar damm. Vet således inte vad jag väger, struntar i det med. 

På våren inför badsäsongen, ja, ni har säkert hört någon väninna, arbetskamrat eller släkting yttra sig om… Jag behöver inte ens nämna det för jag tror ni vet vad jag menar. Jag ingår och utgår från deltagarlistan om samtal om ämnet infinner sig. 
Förutom en gång då en arbetskamrat ojade sig över sin uppsvullna mage efter att ha ätit för mycket kvällen innan.“Välkommen till klubben, det är åldern” sa jag skämtsamt men bestämt. Man blir ju äldre och kroppen förändras. Magen kan svälla upp och liknar ibland en gravid kvinnas tillstånd i månad tre till sex.

Jag kan ju berätta om den gången då både jag, min man och min yngsta dotter, då fem år, trodde att jag hade en bebis i magen. Tja vad ska man tro om dessutom mensen försvinner på ett tag.

Preventivmedel är ju inte hundraprocentiga. Jag traskade till apoteket och köpte ett graviditetstest. 

Inte var jag gravid heller. Jag måste erkänna att jag inte kände mig bekväm med min uppblåsta vän.

Men banta - aldrig. Jag skall väl bli mormor någon gång i framtiden. Jag satsar gärna på att vara en snäll, rar, bullbakande sagotantmormor. Rund och kramgo med förkläde på. Men det kommer att dröja ett tag till tills man får barnbarn.

Min trivselvikt har troligen ökat eller om det är luften i kroppen som har samlat sig att mötas i centrum där de matnyttiga produkterna håller hov.

Hur är det med magen då?

Kanske är den mindre uppblåst idag än i förra veckan.

Men nästa månad eller om ett par timmar så…

Äh, jag vet inte och inte bryr jag mig heller, på ett tag i alla fall.