Kommit ut ur garderoben

Jag fann dem hopslingrade med varandra. Hon på 38:an var med en från 45:an. Jag blev lite förvånad över att se dem, på det där viset. Nästan som om de var otrogna i mörkret. Jag vände mig om till min partner och viskade att våra vänner höll på att hångla i garderoben.

Jag kände mig inte bekväm med situationen ifråga. Blev en aning frustrerad eftersom jag tyckte att de såg så omaka ut tillsammans. Jag saknade mina vänner. Utan att tveka gick jag och särade på dem. Det kanske kan tyckas vara onödigt bryskt att dela på ett par. Åtminstone när de varit så intima med varandra.

Det går i perioder när man önskar umgås med vissa. Det är bra att ha ett par att gå ut och gå tillsammans med. Jag kände att tiden var inne då jag önskade umgås med dem igen. Jag vet inte om mina kära vänner tyckte om, att handgripligen bli utlyfta från det trånga utrymmet under trappan.

Efter ett tag, såg jag till att respektive, till hon på 38:an och den från 45:an, kom på fötter igen. Man kan säga att jag fick en känga av var och en.

Efter cirka ett halvårs bekantskap med varandra tyckte jag att de skulle bekänna färg och komma ut ur garderoben. Jag behövde dem, kanske mer än vad mina vänner behövde mig. Jag märkte att vänskapsbanden till dem, hade blivit nötta men hoppades att banden skulle hålla ytterligare ett tag.

Det är skönt att återigen få knyta sina vänskapsband igen. Ett par 38:or omsluter sig och håller mina fötter varma och torra. Det är bra att ha ett par kängor som kommit ut ur garderoben.