För ett tag sedan när jag stod och pratade med några arbetskamrater, tog jag upp den där onödiga tiden man vistas i ett litet rum för att uträtta lite nödvändiga saker. Inte det klassiska när man märker att pappret har tagit slut, efter det man har gjort sina behov. Utan alldeles tvärtemot. När man skall börja på en ny toalettpappersrulle.
Jag vet inte hur det ser ut på alla andra offentliga toaletter men där jag går på toaletten så uppkommer problemen frekvent.
Hur i hela friden kan företag få för sig att göra toalettpappersbehållarna för små för rullarna som skall vara där? Eller hur förmår någon som vill saluföra toapapper att man skall placera onödigt stora rullar i en för snäv hållare?
När toalettpappret tar slut på den ena rullen kommer det nedfarande en ny ur automaten.
Jag sticker in händerna så långt det går och snurrar på rullen först åt ena hållet och sen åt det andra tills man får tag i änden på ett glansigt papper runt rullen. Sen blir det nästintill omöjligt att få tag i något papper alls. Det är som om man har att göra med en confettimaskin. För pappersbitarna man pillar ut genom automaten med hjälp av fingrarna som envisas med att riva sig på taggarna, som pappret skall rivas av mot, om man finge fatt i något, blir inte större än två, tre cm i diameter. Hur lätt är det att torka sig då?
Har jag någorlunda tur så kan man få ut girlanger istället. Man får fatt i en pappersflik och drar försiktigt ut remsor som är ungefär fem cm breda. Medan jag drar och hoppas att det sköra pappret inte ska gå av, väntar man på att remsan skall bli bredare. Det vill säga i fullbredd likt en normal toalettpappersbredd.
Av girlanger blir jag dock lite gladare över. Dessa kan vikas eller knycklas ihop så man åtminstone kan torka sig i arslet med.
Är det endast confetti så blir man inte direkt på festhumör. Då ledsnar jag och finner ingen annan väg ut från dasset än att knycka papper från pappershanddukarnas automat istället, Fast jag vet att man inte ska slänga dessa i toaletten så gör jag det ändå. För jag skiter fullständigt i konsekvenserna. Det enda jag vill är att få komma ut därifrån.
Det visade sig att flera av mina arbetskamrater har upplevt och kommer säkerligen även fortsättningsvis råka ut för samma sak. En av dem kollar alltid in på toaletten innan personen ifråga uträttar sina behov. Allt för att undvika detta pappersproblem. Det är inte undra på att E-faktorn (effektivitetsfaktorn) på jobbet är dåligt ibland.
En viss del av produktionstiden sitter man på dass och producerar confetti.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar